Hur schemaläggs Sveriges läkarstudenter?

Under 2017 genomförde SLF Student en undersökning med fokus på psykisk ohälsa bland läkarstudenter i Sverige. I denna undersökning framkom det, primärt från studenter på de kliniska terminerna, att en stor arbetsbörda har visat sig vara en starkt bidragande faktor till den utbredda psykiska ohälsan bland läkarstudenter. Dessutom innebär svårtolkade scheman i dagsläget en administrativ börda för studenter på flera lärosäten. Detta föranledde att SLF Student under 2019 genomfört en kartläggning över hur läkarstudenter i Sverige schemaläggs.

I kartläggningen har två kliniska terminer granskats på de sju lärosäten som bedriver läkarutbildning i Sverige. Flera aspekter har undersökts, exempelvis antal schemalagda timmar, om tid för självstudier finns avsatt, antal scheman, när studenterna erhåller sina scheman med mera. I rutan kan en kort sammanfattning av resultatet läsas.

I resultatet kan man utläsa att det finns stora skillnader mellan lärosätena. En slutsats som kan dras är att läkarstudenter i Sverige har en stor arbetsbörda med tung schemaläggning. Det finns generellt inte avsatt tid för självstudier, vilket kan skapa stora problem, framför allt om genomsnittlig schemalagd tid uppstiger till 40 timmar per vecka.

Att läkarstudenterna har multipla scheman som återfinns på olika platser medför en administrativ stress som kan påverka det psykiska välmåendet negativt. En annan sak som medför stress är att läkarstudenterna kan erhålla exakt schema för veckan så sent som måndag morgon, något som även gör det svårt att planera sin vardag i övrigt. Ytterligare en faktor som kan bidra till ohälsa är att det på samtliga orter saknas avsatta tider att ta ikapp missade obligatoriska moment, exempelvis om de missar praktik på grund av sjukdom. Det ligger då på studenten att ordna med ett tillfälle för att ta ikapp missade moment, något som vanligen löses genom att studenten får komma in extra på kvällar eller helger, alternativt försöka ta ikapp momentet under kommande termin.

Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att sättet som läkarstudenter i Sverige schemaläggs har flera brister och åtgärder behöver vidtas inför den nya läkarutbildningen som startar 2021. Antal schema per student och termin måste generellt bli färre och tid för självstudier måste avsättas i schemat. Studentens schema måste vara tillgängligt i god tid, minst två veckor i förtid. Utrymme i kurserna måste skapas så att det finns möjlighet för läkarstudenten att ta ikapp missade moment. Dygns- och veckovila måste upprätthållas. Bristerna i schemaläggningen kan bidra till ohälsa hos läkarstudenterna och är en fråga som måste tas på allvar, såväl nu som i framtiden.