Hoppa till innehåll

Unga läkare fyller kunskapsluckorna om genusmedicin

Genusmedicinsk fortbildning kan bli nyckeln till mer jämställd vård. Det menar unga läkare som aktivt jobbar med att lyfta ämnet ute på arbetsplatser och lärosäten.
Tema

I slutet av 60-talet började kurser i ”Women’s studies” erbjudas på flera amerikanska universitet, och det var begynnelsen för den tvärvetenskapliga disciplin som vi idag kallar för genusvetenskap. Sedan dess har fältet vuxit explosionsartat, och idag finns flera interdisciplinära inriktningar inom ämnet. En är genusmedicin.

Universitetsförening lyfter genusperspektivet

På Uppsala Universitet finns en förening vid namn GUL, Genusgruppen Uppsala Läkarprogram, som verkar för bättre genusundervisning för läkare. Linn Levin, läkarstudent på termin 11, var med och grundade föreningen och föreläser regelbundet om genus för yngrekursare. ”Vi brukar få mycket positiv respons från studenter, vilket är kul. De flesta säger att de tycker att ämnet är viktigt och att det behövs mer sånt tänk”, säger hon.

”Vi brukar få mycket positiv respons från studenter, vilket är kul. De flesta säger att de tycker att ämnet är viktigt och att det behövs mer sånt tänk”

Linn Levin har kämpat hårt för att få upp genusfrågorna på dagordningen under utbildningen, och det är ingenting hon planerar att sluta med i vår när det är dags för henne att börja jobba. ”Anledningen till att jag engagerat mig är för att det är uppenbart att det saknas kunskap om ämnet inom vården, och det kan ju i slutändan drabba patienterna. Utan genusperspektivet riskerar individen att få sämre vård, och därför kommer jag att driva det på framtida arbetsplatser”, säger Linn.

Medvetandegöra strukturer

Elin Täufer Cederlöf, som nu är AT-läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, höll också i genusundervisning för andra läkarstudenter under sin studietid. ”Vi lärde ut själva konceptet kring genus, och tog både upp exempel på när män missgynnas och exempel på när kvinnor missgynnas. Överlag togs undervisningen emot bra, men det var några som ifrågasatte varför genusmedicin var viktigt när de sedan gjorde kursutvärderingen”, säger Elin. Hon tycker att det är viktigt att alla läkare är medvetna om strukturer i samhället och i vården, för att de ska kunna bedriva god och patientcentrerad vård. ”Vi har alla fördomar och det gäller att bli medveten om dem, det gäller även mig själv. Jag försöker tänka på det i den kliniska vardagen och ständigt rannsaka mig själv”, säger hon.

Lyfter genusfrågan på kliniken

Även Anna Gál, som är AT-läkare på lasarettet i Enköping, tycker att kunskapen om genus behöver förbättras inom läkarkåren. ”Många har åsikter om det här ämnet trots att de inte är pålästa, och verkar vilja tro att allt går rätt till fast att det inte alltid gör det. Trots att man tar upp saker som är vetenskapligt fastställda, så kan vissa inte ta in det som fakta ändå”, säger hon.

”Många har åsikter om det här ämnet trots att de inte är pålästa”

När det i våras var dags för Anna att hålla i ett mikroföredrag inför sina kollegor, bestämde hon sig för att lyfta genusmedicin och prata om att kvinnor i mindre utsträckning får HIA/IVA-vård vid hjärtinfarkt. ”Jag ville prata om något som kunde ge även erfarna läkare, på en mycket högre nivå än mig, nya insikter. Jag har alltid tyckt att genusmedicin varit intressant och brunnit för feministiska frågor generellt”, säger hon.

Mikroföreläsning blev föredrag

Efter hennes crash-course inför kollegorna fick hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om genusmedicin inför hela lasarettet. ”Jag tvekade när jag fick förfrågan, för jag är verkligen ingen expert. Men eftersom jag tycker ämnet är så viktigt gjorde jag det ändå”, säger Anna. Hennes upplevelse efter att ha föreläst om genusmedicin är att det finns en stor efterfrågan på fortbildning inom sådana frågor, och en stor nyfikenhet bland vårdpersonal. ”Jag fick en massa positiv feedback efter föreläsningen, från olika personalkategorier och från både män och kvinnor. Jag hade dock önskat att fler manliga överläkare hade dykt upp och lyssnat”, säger hon.

I sin föreläsning tog Anna upp skillnader som finns inom handläggning och behandling av medicinska, ortopediska, kirurgiska och psykiatriska tillstånd för manliga och kvinnliga patienter. ”Det kan vara fråga om genus-bias både i fall där vårdpersonal bortser från könsskillnader, och i fall där könstillhörighet tillskrivits betydelse fast att det inte finns någon vetenskaplig grund för det. Både män och kvinnor kan missgynnas inom vården på grund av sitt kön, men om man kollar på helheten så är det främst kvinnor som missgynnas”, säger Anna.

Experimentet Siv och Sivert

Att det kan finnas skillnader i hur läkare väljer att handlägga patienter med samma symtom beroende på deras kön, även när det inte finns några vetenskapliga belägg för det, synliggjordes i en av delstudierna i läkaren Gunilla Risbergs doktorsavhandling vid Umeå Universitet 2004. I experimentet fick 289 AT-läkare svara på exakt samma patientfall, men ena gruppen fick information om att patienten som hade magbesvär hette Siv och den andra gruppen trodde att patienten hette Sivert. Det visade sig att AT-läkarna som trodde att patienten i fråga var en man föreslog fler prover, fler röntgenundersökningar och färre psykosociala diagnoser. AT-läkarna som trodde att patienten var en kvinna föreslog färre prover och mer psykofarmaka och livsstilsråd.

”Jag tror att yngre läkare är mer medvetna om den här ojämställdheten, men det är inte säkert att man agerar rätt bara för det”

Mycket har dock hänt sedan 2004, och i Jämställdhetsutredningen som överlämnade sitt betänkande till regeringen i slutet av 2015, konstaterades det att vården blivit mer jämställd det senaste decenniet. Men det konstaterades också att det kvarstår stora jämställdhetsutmaningar inom vården.

En generationsfråga?

Anna Gál hoppas att hennes egen generation är bättre på att behandla patienter jämställt än vad tidigare generationer har varit. ”Jag hoppas att yngre läkare har på sig sina genusglasögon oftare än äldre kollegor, men så kanske det inte är. Jag tror i alla fall att yngre läkare är mer medvetna om den här ojämställdheten, men det är inte säkert att man agerar rätt bara för det”, säger Anna.

Ta initiativ och lyft genusfrågan

Annas tips till andra unga läkare som vill lyfta genusperspektivet och genusmedicin på sina arbetsplatser är att våga ta egna initiativ. ”Fler temadagar borde handla om genus, eftersom det är en patientsäkerhetsfråga, och det kan vi lyfta. Och det är också viktigt att man slutar sitta tyst. Om du märker att någon inte har ett genusperspektiv, och behandlar manliga och kvinnliga patienter olika trots att det inte finns medicinsk grund för det, säg till då! Det är otroligt viktigt”, avslutar hon.

Nike Halvardsson
Läkarstudent
Mer från Appendix

Framtiden för AT-mässan

Arbetsliv På FUM 2018 antogs Attsatsen ”att Förbundsstyrelsen under 2019 ska verka för att underlätta införandet av ett karriär -och forskningsevent på lokalorterna, exempelvis genom att utforma en presentation med information om vårdrelaterade arbeten och forskningsmöjligheter för läkarstudenter.”

Ta vara på förmånerna du har som medlem

Basfackligt SLF Student arbetar stenhårt för läkarstudenter rätt till offentlig utlysning av underläkarvikariat, högre underläkarlöner, fler AT-platser, bättre arbetsmiljö och ett bra införande av den nya 6-åriga läkarutbildningen. SLF Students kärnfrågor och påverkansarbete i all ära, men vilka medlemsförmåner har du …

Att vara både forskare och läkarstudent – är det möjligt?

Tema Intresset för forskning väcks många gånger redan under grundutbildningen. Under en lång tid har det varit självklart för läkarstudenter att ifrågasätta nuvarande konsensus och istället lägga grunden för framtidens revolutionerande behandlingar och botemedel. De senaste 20 åren har dock andelen …

LEDARE: Året som gått

Ledare Vi har precis spridit rapporten om hur läkarstudenter schemaläggs i Sverige på läkarutbildningarna. Den visar att fyra av sju lärosäten schemalägger sina kandidater mer än fyrtio timmar vissa veckor under terminerna.

FUM-skola

Basfackligt SLF Students högsta beslutande organ är fullmäktige, den träffas en gång per år, där fastställs bland annat förbundets åsikter och riktningen för den fackliga verksamheten. På fullmäktige är förbundets avdelningar representerade i förhållande till respektive avdelnings medlemsantal. De 8 lokalavdelningar …

Hur schemaläggs Sveriges läkarstudenter?

Fackligt Hur schemaläggs Sveriges läkarstudenter egentligen? Hur många timmar per vecka är de schemalagda? När erhåller de sina scheman? Är det skillnader lärosätena emellan? För att utreda detta har Sveriges läkarförbund Student (SLF Student) under våren 2019 genomfört en kartläggning över …

SLF Student på Almedalsveckan

Fackligt Den årliga Almedalsveckan i Visby på Gotland samlar Sveriges samhällsintresserade och beslutsfattare för tusentals seminarier, mingel och utställningar. Bland utställarna finns stora företag, tankesmedjor, nyhetsredaktioner och inte minst politiska partier och organisationer.