Tjänstledigheter

I allmänhet finns ingen rätt till ledighet för att till exempel prova en annan anställning (med vissa undantag för statsanställda), men du kan alltid förhandla och träffa en överenskommelse med arbetsgivaren. Vissa andra syften ger laglig rätt att göra ett avbrott i anställningen och återgå senare, i regel utan lön:

• Föräldraledighet (Lag 1995:584)
• Tjänstledighet för utbildning (Lag 1974:981): Studierna ska vara i organiserad form men behöver inte vara relaterade till arbetet. Du ska ha varit sammanhängande anställd 6 månader, eller sammanlagt 12 månader de senaste 2 åren. Arbetsgivaren kan skjuta upp den begärda ledigheten i 6 månader från ansökningstidpunkten.
• För att bedriva näringsverksamhet (Lag 1997:1293): En gång per arbetsgivare, i upp till ett halvår – om det inte innebär ”väsentlig olägenhet” för arbetsgivaren. Du måste ansöka tre månader i förväg, och ange hur länge. Ditt företag får inte konkurrera med arbetsgivaren, och du ska ha varit sammanhängande anställd 6 månader, eller sammanlagt 12 månader de senaste 2 åren.
• För att på grund av sjukdom prova på annat arbete (Lag 2008:565)
• För närståendevård (Lag 1988:1465)
• Av trängande familjeskäl (Lag 1998:209)
• För vissa förenings- och fackuppdrag (Lag 1974:358)
• För förtroendevalda till riksdag, kommun och landsting (1974:152), (1991:900)
• För svenskundervisning för invandrare (Lag 1986:163)

SK och utbildning i anställningen

När du är tjänstledig för att gå SK-kurser eller när du deltar i utbildningar, kurser, konferenser eller liknande inom anställningen får du behålla lönen. Läkarförbundet anser att arbetsgivaren bör betala både lön och stå för alla extra kostnader vid utbildning och tjänsteresor.

Tjänstledighet med lön

Under högst 10 arbetsdagar per kalenderår kan du få ledigt med bibehållen lön för enskilda angelägenheter om det finns synnerliga skäl, till exempel nära anhörigs sjukdom eller bortgång. Även vid vissa offentliga uppdrag kan du få ledighet med lön.